Buddhismen

Siddharta Gautama föddes i Indien i mitten av 500-talet f.Kr. Han började tidigt fundera över alltings förgänglighet och livets meningslöshet. Siddharta Gautama var prins, men prövade att leva i askes och självplågeri för att finna meningen. Men han fann den inte. Han började meditera. Då blev han upplyst. Han blev Buddha. Han hade upptäckt att allt lidande i världen beror på livstörsten, begäret.

 

Innehåll

Icke-jag, Allting i rörelse, Begär och livstörst, Lidandet, Att bli fri från begäret, Den åttafaldiga vägen, Nirvana, Buddha, Hinayana, Mahayana, Lamaismen, Zenbuddhismen, Tempel, Kloster, Uppgifter.

I texten Dhammapada säger Buddha:

Jag födelsernas kretslopp fåfängt genomlupit har,
Jag sökte husets byggare. Ond återfödelsen är.
O husets byggare, du skådats! Du ej bygger mer.
Ty brutna äro dina stolpar, husets tak förött.
Min tanke gror ej mer, har utsläckt varje törst.

ICKE-JAG

Hinduerna tror att själen, atma, återföds. Buddha däremot menade att det inte finns ett bestående jag. Jaget är en inbillning. Han talar istället om an-atma, icke-jag. Någon gud eller högre verklighet finns inte heller.

ALLTING I RÖRELSE

Tillvaron består av delar utan någon fast kärna. Vi och allt omkring oss består av små delar, som ständigt är i rörelse. Allt är förgängligt. Det finns ingen fast punkt i tillvaron. Ungdom övergår i ålderdom, hälsa i sjukdom, skönhet i fulhet.  Även människans tankar och känslor kommer och går.

Buddha talar om Samsara, återfödelsens kretslopp, liksom hinduismen, men det är Karman, den enskildes tankar och gärningarna, som skapar en ny existens. Det finns ingen själ, ingen identitet, som vandrar vidare. 

BEGÄR OCH LIVSTÖRST

Eftersom vi är okunniga om hur tillvaron är beskaffad, vill vi ha det som är förgängligt och därför värdelöst. Vi har begär och livstörst. Vi lever i en illusion att vi är något. Detta leder till återfödelse. Man är kvar i Samsara.

LIDANDET

Buddha säger att allt är dukkha, dvs. oharmoniskt, föränderligt och skapar lidande. Allt i denna världen, som vi önskar och strävar efter, är dukkha. Orsaken till lidandet är illusionen att man är något. Man skall inse att man är an-atma, ickejag, en växlande serie av tillstånd. Buddha säger:

…födelse är lidande, ålder är lidande, sjukdom är lidande, död är lidande, samvaro med förhatliga ting är lidande, frånvaro från det som är en kärt är lidande, att icke erhålla det man åstundar är lidande,…Hur uppstår lidandet? …det är begäret, som leder till ständig återfödelse och åtföljes av glädje och åtrå…Detta begär är begär efter lidelse, begär efter existens, begär efter förintelse.
Buddha säger att allt står i lågor. Ögat, örat, tungan, luktsinnet, kroppen, själen står i lågor. Genom vilken eld står det i lågor?

Genom begärets eld står det i lågor. Man skall känna avsky för ögat, det synbara, avsky för örat, avsky för ljuden, … avsky för själen, avsky för idéerna…
När man känner avsky blir man fri från begär och fri från återfödelse och man har nått Nirvana.
Hos den befriade finns medvetenheten om att man är befriad.

ATT BLI FRI FRÅN BEGÄRET

Hur lär man sig att känna avsky för begäret?

Genom att vandra den åttafaldiga vägen kan man få hjälp att släcka sitt begär och nå Nirvana. Meditation och självkontroll behövs för att nå det ”högsta positiva intet”.

 

DEN ÅTTAFALDIGA VÄGEN

Den åttafaldiga vägen innebär: rätt förståelse (förstå sanningen om dukkha), rätt inställning (välvilja), rätt tal (t.ex. avstå från hårda ord och tomt prat), rätt tanke, rätt handlande ( inte döda, inte stjäla, inte ljuga, inte leva okyskt, inte dricka alkoholhaltiga drycker) , rätt levnadssätt, rätt strävan, rätt koncentration i meditationen. 

NIRVANA

Nirvana innebär frihet från döden, frihet från lidande, man har nått bortom tiden, där finns inget att vara rädd för, där är varaktighet till skillnad från denna tillvaros förgänglighet.

BUDDHA

Buddha var vägvisaren, som visade vägen till frälsning, befrielse, från återfödelse, från lidandet. Hans tankar förmedlades vidare muntligt och så småningom skrevs de ner. De viktigaste buddhistiska texterna finns i Tripitaka (de tre korgarna). Dhammapada (ovan) ingår i Tripitaka.

HINAYANA

Den ovanstående beskrivningen av buddhismen är en beskrivning av Buddhas ursprungliga lära. Den kallas Hinayana (den lilla vagnen) eftersom förutsättningen för att nå frälsning är att bli munk.  Ett annat namn är Theravada (de äldstes skola). Denna sydliga form av buddhism finns i dag på Sri Lanka och i Sydöstasien. Endast tjugoåtta personer har blivit buddha, enligt denna riktning.

MAHAYANA

En annan form av buddhism kallas Mahayana (den stora vagnen) eftersom det är lättare att nå frälsning här. Mahayana-buddhismen finns framför allt i Japan, men även i Korea, Kina och Mongoliet. Buddha uppfattas som en frälsare och dyrkas som en gud.

Bodhisattvor är människor som skjuter upp sitt buddha-blivande och inträdet i Nirvana för att hjälpa andra människor både i det dagliga livet och till att nå frälsning. Detta gör de av kärlek till människorna. Nirvana uppfattas här som ett himmelskt paradis.
Det är alltså lättare att bli en buddha inom Mahayanabuddhismen. Antalet buddha är ”lika många som sandkornen”.Man godtar Theravadas grundläggande texter för läran, men man har också ett flertal andra texter. Riterna är också många fler inom Mahayanabuddhismen.   

LAMAISMEN

Buddhismen i Tibet kallas lamaismen. Den härstammar från 600-talet e.Kr. Folkfromheten spelar stor roll. Bönekvarnar är t.ex mycket vanliga . Papperslappar fastsatta på hjul drivs runt av vind, vatten eller för hand. De religiösa ledarna i Tibet kallas lamor (lärare). Den främste religiöse, tidigare även världslige ledaren, är Dalai lama. När denne dör skall en pojke, som fötts samma år, sättas in som Dalai lamas efterträdare och inkarnation. Dalai lama lever vidare. Då Tibet i dag styrs av Kina har lamaismen förlorat mycket av sitt forna inflytande. Dalai lama lever i våra dagar i landsflykt.

ZENBUDDHISMEN

Zenbuddhismens mål är att genom meditation nå intuitiv kunskap om den högsta sanningen och bli upplyst. Genom metodiska övningar skall man lära sig att behärska kropp och själ. Soto: man sitter och andas på rätt sätt och tömmer sitt medvetande. Rinzai: Man koncentrerar sig på olösliga gåtor (koan) : t.ex. “Hur låter det när man klappar i händerna med bara en hand?“ Zens ideal är en sund själ i en sund kropp och det skall råda harmoni mellan natur och kultur. Zen är känd för sin te-ceremoni.

TEMPEL

Det finns många buddhistiska tempel. De är ofta byggda över en Buddha-relik, dvs något, som varit i beröring med Buddha, kroppsdel eller ägodel.
Stuporna är en speciell sorts tempel, som man inte kan gå in i. Man skall gå runt dem och tänka på Buddha och hans lära. Templen är mål för vallfärder.

KLOSTER

De buddhistiska klostren är inte slutna. Munkarna (det finns även nunnor) lämnar klostren och går ut och tigger sin mat och samtalar med människor.
Man kan skicka sina söner till kloster för att de skall få undervisning i buddhismen, ungefär som konfirmationsundervisning inom kristendomen.

 


UPPGIFTER

1. I vilket land uppstod buddhismen?

2. Hur gammal är buddhismen?

3. Hinduismen talar om ett bestående jag. Vad talar buddhismen istället om?

4.a Vad är dukkha?
4.b Hur uppstår dukkha?
4.c Hur upphäves dukkha?

5.a Vad menar Buddha med att allt står i lågor?
5.b Vad står i lågor?
5.c Hur släcker man elden, dvs begäret?

6. Beskriv den åttafaldiga vägen.

7.a Vad kännetecknar Nirvana?
7.b Gör en jämförelse mellan Nirvana och vårt liv på jorden.

8. På vad sätt är de buddhistiska riktningarna Hinayana och Mahayana olika?

9. Vad är en bodhisattva?

10. Vad är en lama?

11.a Vad är målet med Zen?
11.b Tag reda på hur zen påverkar konstnärlig verksamhet t.ex. arkitektur?

12. Vad är en koan?

13.a Vad anser Du om den buddhistiska livssynen?
13.b Jämför buddhistiska och kristna
levnadsregler.

14.a Tilltalas Du personligen av något i buddhismen?
14.b Skulle Du kunna tänka Dig att bli buddhist? Varför?/Varför inte?
14.c Många västerlänningar tilltalas av buddhismen. Varför?