“Ge apan i dig en chans”

För djuren é väl också män´skor - ja det é just vad dom é - uti fablernas värld, i fablernas värld...
Ge apan i dig en chans, ge järnet i en djurisk dans, och glöm inte bort vad du kommer ifrån...

Så  lyder två svenska visor, som båda handlar om djur och människor; den översta om att djur också är människor, den nedersta om att människor i grund och botten är djur.

Det finns troligen ganska få människor, som menar att djur också är människor, så som man gör i Fablernas värld, men flera hävdar att vissa djur är som människor,  d.v.s. att de har samma värde och beteenden. Tänkesättet, att människan är ett djur bland andra djur, kallas naturalism.

Människans DNA är till 98,5% identiskt med schimpansens. Det visar genetiska studier, som gjorts i Kanada.

Studierna visar också, att människan är nära släkt med djur som kängurun, kaninen och hunden.

GEMENSAM LÄNK MELLAN ALLT LEVANDE

Charles Darwin var en av de första som påvisade att det finns en gemensam länk mellan allt levande. Han menade, att livet utvecklats från enkla livsformer till mer komplicerade under miljontals år.  Darwin sammanfattade sina tankar i utvecklingsläran (evolutionsläran). Utvecklingsläran säger bland annat, att människan har utvecklats ur primitiva livsformer. Allt levande anses ha ett gemensamt ursprung. 
För Darwins samtid var evolutionsläran mycket kontroversiell. Framför allt i kyrkliga kretsar väckte hans idéer anstöt. Det gör de även i dagens USA. Den kristna högern menar att undervisning i evolutionsläran urholkar elevernas tro och moral. Darwinismen bör bekämpas. Deras tankar strider dock mot den amerikanska författningens förbud att bedriva undervisning på religiös grund.

MÄNNISKAN - EN BLAND ANDRA ORGANISMER

I evolutionsläran är människan inte längre ”skapelsens krona”, utan en organism bland andra. Människan är en del av en natur, som ständigt förändras, och människan förändras med den.

Människan har drifter precis som djuren.

Charles Darwin skrev 1872 en bok om likheterna mellan djurs och människors sätt att uttrycka sina känslor. Han menade att känslor är medfödda.

MORALISKT BETEENDE OCKSÅ HOS DJUR

För tänkare med ett evolutionärt synsätt, är alla mänskliga egenskaper en produkt av utvecklingen, också sådant som moral. Moral är alltså ingenting som är specifikt just för människan.  Flera biologer anser sig ha funnit moraliskt beteende också hos djur, men i en mer primitiv form. Till exempel zoologen Frans de Waal studerar apors samspel med andra apor och deras moraliska beteende. de Waal är övertygad om att det finns fler likheter mellan djur och människor än vi normalt tror. Han menar att det är en fördom att människan handlar utifrån en fri vilja och djuren utifrån instinkter.
Frans de Waal ger i sina böcker exempel på moraliskt beteende hos primater(människoapor).

Gemensamt för flera av aparterna är att indivierna hjälper varandra när det behövs, och även sörjer tillsammans. T.ex. schimpanser, har förmågan att trösta, förlåta och försonas. De studier, som de Waal har gjort, visar bland annat att apor, om de betett sig illa mot någon i flocken, ber om ursäkt och får förlåtelse. Av detta drar de Waal slutsatsen att schimpansers liv följer ett socialt mönster; att de samspelar efter vissa regler. Apor löser också konflikter, bland annat genom att kyssas. Alla apor inom en art beter sig dock inte på samma sätt, menar de Waal. Individuella faktorer, som t.ex. intelligens och känslor, styr individens beteende, betonar han. 

SOCIALDARWINISM

Av upptäckten,  att det finns likheter mellan människor och djur, drog socialdarwinister slutsatsen att “djungelns lag” måste gälla också bland människor. Det innebar att man överförde Darwins teori om “the survival of the fittest” på samhället.  Man menade att endast de starkaste och bäst anpassade i samhället överlever och fortplantar sig, vilket leder till ett allt mer högtstående samhälle. Teorin, som var som mest spridd under 1900-talets början, användes sedermera bl.a. av nazisterna för att legitimera förtryck av andra människor. Grundläggande för nazismens människosyn är tanken att vissa raser har bättre gener än andra och därför har ett större värde.    
Målet är därför ett rasrent samhälle. Genom raslagar ansåg man sig i nazi-Tyskland kunna förhindra spridning av så kallade “dåliga” gener. Dessa lagar omfattade framför allt judar och zigenare och resulterade i folkmord.

DJUR  OCH EGOISM

Att handla så att vi tjänar på det själva, kallas egoism. Att handla så att vi gynnar andra, utan att vi själva tjänar på det själva kallas altruism.
Många gånger kallar man djurs beteende egoistiskt. Men hur skall man förklara självuppoffrande beteende hos djur, så kallat altruistiskt beteende? Varför utsätter sig en fågel för risken att bli upptäckt för att rädda andra fåglar?  Vissa biologer menar att varningslätet enbart gäller nära släktningar, oftast egna ungar, för att dessa bär på samma gener som den varnande fågeln.

Fågeln är hjälpsam för att ett sådant beteende gynnar deras geners spridning. I ett sådant perspektiv blir djurs handlingar alltid egoistiska. Enligt biologen Marc Becoff kan många djur skilja på vad som är rätt och fel. Han menar också att de har en känsla av fair play, som ju bygger på en moralkodex. En undersökning i USA visar att inlevelseförmåga hos djur är vanigare än vad man trott. Man menar att förmågan till empati har djupa evolutionära rötter.

I Dennis Bardens bok “Djurens oförklarliga sjätte sinne” kan vi läsa om forskare, som anser att djuren har psi-förmågor (telepati,prekognition osv.). Det berättas om hundar, som räddat livet på människor, om en katt, som sprang genom elden för att ”tala om” att det brann, om en fågel, som visade vägen till en skadad människa och om hundar som på telepatisk väg kan fås att utföra olika saker.
I dag finns det även i Sverige människor som kan “tala” med djur. En del personer menar sig också kunna bota djur  efter att ha kommunicerat med t.ex. hästen eller hunden.

VISSTE DU…

att människan har nästan alla gener identiska med schimpansens.
att två kråkfåglar i ett test har jämförts med chimpanser. Testet gällde att ur en cylinder  hämta upp mat. I 9 fall av 10 lyckades kråkorna få upp maten efter att på eget initiativ ha använt sig av ett redskap. I testet var de helt överlägsna chimpanserna

Djurhållning och etik

FRÅGOR

Motivera dina svar.

1. Vad är Darwin känd för?

2. Vad har zoologen de Waal kommit fram till i sin forskning?

3. Finns det likheter mellan djurs och människors beteende i vissa situationer? Vilka erfarenheter har du?

4. Förklara begreppen altruism, egoism, naturalism, socialdarwinism och nazism.

5. Idag anser allt fler människor att djur bör behandlas på ett bättre sätt än vad som sker t.ex. när det gäller slakt och transporter, uppfödning i burar och djurförsök. Många blir också vegetarianer. Vad är ditt ställningstagande?

6. Är människan också ett djur, eller har människan ett högre värde än andra levande varelser på jorden?

7 . Tror du att vi kan ”tala”med djuren?