Sverige under 1800-talet

 

1819 års psalmbok

År 1819 fick Sverige en ny psalmbok. De främsta psalmdiktarna var J.O.Wallin och F.M. Franzén. Här finns psalmer med upplysningens morali­serande tonfall och psalmer med centralt kristna tankar.

Schartauanismen

Henric Schartau (d.1825) präst i Lunds domkyrka, hade själv genomgått en omvän­delse under en högmässa och menade därför att "förenings"- kristendom inte behövdes och inte heller lekmannapredikanter. Prästämbetet, med predikan och själavård, var viktigt. Schartau undervisade om vägen till frälsning, och gav klara besked om vad som menas med synd, omvändelse, bättring och det nya liv, som en kristen skall leva. Han hade ett speciellt ämne för sin predi­kan och en disposition(plan), som han sedan noga följde.

Rosenius

Lekmannapredikanten Rosenius(d.1868) kom att få stort inflytande. Han betonade Kristi försoningsdöd på korset. Människorna måste inse sin synd och se på Kristus som tar på sig hennes synd. Rosenius ville inte veta av nå­gon frikyrkobildning.

Laestadianismen

Kyrkoherde Lars Levi Laestadius (d.1861) var botpredikant bland lapparna. I straffpredikningar brännmärkte han synder och laster (onykterhet och det osedliga leverne som följde därav). Fördömelse och helvetets kval målades ut för människorna, som därefter fick höra tröstande ord om hur ångerfulla människor kan få Guds förlåtelse. Nykterhet och fridsamhet spreds bland be­folkningen i norra Sverige, Norge och Finland där man nåddes av väckelsen. Enkelhet i klädedräkt och heminredning blev ett krav.

Bredvid de inomkyrkliga väckelserna i Sverige under 1800-talet växte separatistiska riktningar fram.

Liberalism - nykterhet - social-religiös verksamhet

Hela Europa kom att ta starka intryck av den franska revolutionens krav på frihet, jämlikhet och broderskap. Medelklassen, som växte fram vid mitten av 1800-talet hade oftast liberala åsikter, d.v.s. man stod för politisk, eko­nomisk och religiös frihet. Många av dessa människor slöt sig till väckelserö­relserna. Man tog gärna initiativ till social-religiösa verksamheter: man star­tade skolor och arbetade för nykterheten.

 

Pietism - personlig fromhet

De, som under 1800-talet slöt sig till väckelserörelserna, fick starka impulser från pietismen. Kristendomen måste visa sig i personlig fromhet. En kristen borde avstå från världsliga nöjen som dans, kortspel, teater t.ex. Man hävda­de nu  att var och en  själv skulle få välja sin religion, och att den lilla "väckta" medvetna gruppen var den sanna kyrkan. Gruppen var en intresse­förening, som har stora likheter med ett politiskt parti på så sätt att man ville vinna allt fler anhängare genom flitigt propagerande. De, som utvecklade avvikande åsikter, kunde uteslutas ur gemenskapen. Om omgivningen var ointresserad av att vara med i gemenskapen uppfattades detta som avkrist­ning, och under 1800-talet växte tanken fram att kyrklig observans, d.v.s. kyr­kobesök, nattvardsgång o.dyl. visade att en människa stod närmare Gud än andra.

Ekonomisk utveckling - emigration

Under andra hälften av 1800-talet genomgick Sveriges näringsliv stora för­ändringar. Den ekonomiska utvecklingen i Västeuropa skapade en efterfrå­gan på sådana produkter, som Sverige hade möjlighet att framställa. Men trots att Sveriges näringsliv utvecklades på ett sätt, som är utan motstycke i dess historia, måste många svenskar välja mellan ett liv i hemlandet under svåra förhållanden eller emigrera. Sammanlagt beräknas emigrationen ha be­rövat Sverige minst en million medborgare mellan åren 1860 och 1914.

Socialism

Den snabba invandringen till städerna kom att leda till trångboddhet. Hygie­nen var dålig. Tuberkulos och andra infektionssjukdomar skördade många offer i arbetarkvarteren, och dödligheten var stor. Socialismen vann snabbt anhängare och ett av rörelsens viktigaste mål var att få till stånd en bättre socialvård.
Brännvin var under första hälften av 1800-talet lätt tillgängligt i Sverige. Stora sociala problem hade skapats genom den växande konsumtionen. Dag­ligen konsumerades brännvin av stora delar av befolkningen. Husbehovs­bränningen förbjöds 1860 och ställdes under statlig uppsikt. Brännvinsför­brukningen var dock fortfarande mycket stor och var ett centralt problem i samhället. Flera frikyrkliga rörelser (se nedan) kom att verka för en avhållsamhet från rusdrycker.

Möjlighet att uträda ur kyrkan

Under 1800-talet flyttade reformerta trosbekännare in i Sverige I folkbokfö­ringen infördes att de inte tillhörde svenska kyrkan. Från 1860 fanns möjligheten att utträda ur den svenska lutherska kyrkan om inträde skedde i annat i riket tillåtet religionssamfund. Eftersom de re­formerta också hade möjlighet att bli svenska riksdagsmän, så kunde ju inte den svenska riksdagen, som alltså delvis bestod av reformerta bekännare, fatta beslut i angelägenheter angående den lutherska kyrkan. Man avskaffade därför prästeståndet och införde ett kyrkomöte, som vid sidan om riksdagen hade hand om kyrkliga frågor.

Penninghushållning

År 1860 bestämdes också att tionden nu skulle betalas i penningar i stället för i natura. Den personliga kontakt, som denna medeltida tradition hade inneburit mellan prästen och församlingsborna, upphörde därmed.

Järnvägen växer fram

När järnvägar började anläggas i Sverige på 1850-talet uppstod nya centra för bebyggelse. Stationssamhällena övertog på många håll den roll som kyrkbyn tidigare spelat. Här placerade nu väckelsen sina gudstjänstlokaler. Den svenska kyrkan kom först att så småningom  att etablera sig där. Män­niskor, som hade lång väg till sockenkyrkan, valde i många fall att i stället besöka väckelserörelsens kapell.
Bredvid de inomkyrkliga väckelserna växte också separatistiska väckelserö­relser fram, särskilt i mellersta Sverige. Detta kom att ge denna del av Sveri­ge en frikyrklig karaktär.

Baptismen

Baptismen har funnits i Sverige sedan mitten av 1800-talet. Dopet är den handling varigenom man markerar sin tillhörighet till Kristus. Först kommer människan till tro, sedan låter hon döpa sig.

Pingströrelsen 

Pingströrelsen uppkom i början av 1900-talet. Den har en baptistisk dopsyn. Karakteristiskt för rörelsen är helbrägdagörelse genom bön och handpåläggning, andedop och tungomålsta­lande.

Frälsningsarmén

Frälsningsarmén började sin verksamhet i Sverige i början av 1880-talet. Den har främst inriktat sig på andlig och materiell hjälp till samhällets fat­ti­ga.

Kyrkan splittrades

Den svenska kyrkans enhet, som rått sedan 1593, sprängdes alltså under mitten av 1800-talet.

Naturvetenskap och kristen tro

Vid denna tid trodde man också att naturvetenskapens utveckling skulle lägga hinder i vägen för kristen tro. Men modern naturvetenskap utesluter inte religionen. Många framstående naturvetenskapliga forskare har påvisat naturvetenskapens begränsning och också öppet deklarerat sin kristna livssyn.