Kvinnan i bibeln

Vid 1958 års kyrkomöte fattades beslut om att kvinnor skulle tillåtas bli präster i Svenska kyrkan.

Fr. o. m. 1 januari 1959 var så yrket öppet också för kvinnor. Ett år senare vigdes tre teologer - Elisabeth Djurle, Ingrid Persson och Margit Sahlin- till Sveriges första kvinnliga präster.

Flera dåvarande verk-samma präster, exempel-vis Göteborgs stifts  biskop Bo Giertz, reagerade mycket kraftigt mot detta och uppmanade bland annat präster och lekmän att “/.../undvika att deltaga i allt kyrkligt arbete, legalt eller frivilligt, där en kvinna medverkar såsom präst.“  För att visa sitt ställningstagande mot kvinnliga präster har vissa manliga kyrkoherdar vägrat upplåta kyrkan för t.ex. vigsel-dop eller begravnings-gudstjänst, där kvinnlig präst medverkat. Det har också hänt att kyrkomusiker vägrat spela i en kyrka där en kvinnlig präst tjänstgjort.
Frågan om kvinnliga präster började  diskuteras redan i början av 1900-talet. Under flera decennier diskuterades frågan mycket häftigt inom kyrkan och i riksdagen och i massmedia. Trots att det snart gått femtio år sedan den första prästvigningen, är kvinnliga prästers vara eller icke vara fortfarande en tvistefråga inom Svenska kyrkan. Antalet kvinnliga präster ökar dock stadigt, och kyrkan fick sin första kvinnliga biskop genom Christina Odenberg, som 1997 blev biskop i Lunds stift. År 1998 vigdes Caroline Krook till biskop i Stockholms stift.

ARGUMENT FÖR OCH EMOT

Kvinnoprästmotståndarna menar att kvinnor inte kan vara präster eftersom detta strider mot Guds vilja. Man menar att det står i Bibeln att Gud inte vill att kvinnor skall vara präster.  Förespråkarna för kvinnliga präster hävdar dock att denna ståndpunkt är felaktig och att kvinnoprästmotståndarnas åsikter går emot kristendomens lära, i vilken alla människor är lika inför Gud och är kallade att vittna om Gud.

Det faktum att Jesus utvalde tolv män till sina första lärjungar , är enligt kvinnoprästmotståndarna, ett bevis för att han endast ville att män skulle föra ut evangeliet (kristendomens budskap). Kvinnoprästanhängarna avvisar detta argument och påpekar att Jesus inte hade möjlighet att välja en kvinna. En kvinna på den tiden var nämligen inte myndig; hon kunde inte vittna i något sammanhang och bli trodd. En kvinna var helt enkelt inte tillförlitlig. I dag däremot har kvinnan en annan status; hon kan t.ex. vittna i domstol eller själv vara domare. Det är inte längre ett hinder att hon är kvinna. Jesus hade själv en helt annan kvinnosyn än det judiska - och romerska samhället på den tiden. Hans nya syn på jämlikhet var dock svår att tillämpa i dåtidens samhälle.

 

KVINNAN I GAMLA TESTAMENTET

I Skapelseberättelsen (1 Mos.1:26) kan vi läsa: “Och Gud sade: “Låt oss göra människor till vår avbild, till att vara oss lika.......Och Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne, till  man och kvinna skapade han dem.“  Bibelcitatet visar att inte enbart mannen är Guds avbild, utan kvinnan och mannen tillsammans. Detta är enligt kvinnoprästanhängarna ett tungt vägande skäl för att det är Guds vilja att också kvinnor skall vara präster. Enbart män i predikostolen skulle inte vara förenligt med denna syn på Gud och människan, som en förening av manligt och kvinnligt. Mannen och kvinnan är oskiljaktigt förenade med varandra som ett kött, “ben av den andres ben, kött av den andres kött”.

I andra delar av Gamla Testamentet har kvinnan ofta en undanträngd position. Det judiska folket styrdes patriarkaliskt, vilket betydde att kvinnan stod under mannens dominans. Hon hade ett värde endast i egenskap av god hustru och moder till mannens söner. Några undantag att läsa i GT är t.ex. Rut, Ester och Höga visan.

KVINNOSYNEN I NYA TESTAMENTET

Nya Testamentet finner vi en annan kvinnosyn, som Jesus ger uttryck för. Exempel på detta ger Jesu liknelser, i vilka han lika ofta använder kvinnliga gestalter som manliga.
Mark 12:41 f.f: “Han satte sig ner mitt för tempelkistan och såg hur folk lade ner pengar i den. Många rika gav mycket. Så kom där en fattig änka och lade ner två kopparslantar, alltså några ören. Då kallade han till sig sina lärjungar och sade: “Sannerligen, den där änkan har lagt mer i tempelkistan än alla de andra. De gav alla av sitt överflöd, men hon gav i sin fattigdom allt hon ägde, allt hon hade att leva på.“ 
(Se även Matt.26:6 f.f, Mark.14:3 f.f., Matt.15:22 f.f.)

Joh.4: “ Han måste ta vägen genom Samarien och kom där till en stad som hette Sykar....Där fanns Jakobs källa. Jesus, som var trött efter vandringen, satte sig ner vid källan. Det var mitt på dagen. En samarisk kvinna kom för att hämta vatten. Jesus sade till henne: “Ge mig något att dricka....Samariskan sade: “Hur kan du, som är jude, be mig om vatten! Jag är ju en samarisk kvinna.“ Jesus svarade henne: “Om du visste vad Gud har att ge och vem det är som säger till dig: Ge mig något att dricka, då skulle du ha bett honom, och han skulle gett dig levande vatten......I detsamma kom lärjungarna. De blev förvånade över att han talade med en kvinna...“

Jesus handlande var mycket kontroversiellt enligt den här tidens sätt att se på saken. För det första, så var samarierna judarnas fiender och därmed inga de normalt talade med. För det andra, samtalade han med en kvinna, och kvinnor skulle man tala så lite som möjligt med. Inte ens sin hustru skulle man prata speciellt mycket med.
Luk.10:38 f.f: “Medan de var på väg gick han in i en by, och en kvinna som hette Marta bjöd honom hem till sig. Hon hade en syster vid namn Maria, som satte sig vid Herrens fötter och lyssnade till hans ord.“

Vid den här tiden ansågs det olämpligt att undervisa kvinnan om Lagen (judarnas rättesnöre), därför är det anmärkningsvärt att Maria sitter vid Jesus fötter och tar del i undervisningen.

(Se även Luk.8:1-3, Mark.15:41)

Att två kvinnor är de första som får reda på att Jesus har uppstått är ett annat exempel på den betydelse som Jesus tillmäter kvinnan (se Matt.28).

PAULUS OCH KVINNAN

Exempel ur Paulus brev används ofta av kvinnoprästmotståndare för att ge stöd åt åsikten att kvinnor inte skall bli präster. Några kända Paulus ord är att kvinnan skall tiga i församlingen.

Det finns vissa passager i det han har skrivit, som stödjer tanken att kvinnan skulle vara underställd mannen (se 1Kor.11: 6-10). Kvinnoprästanhängarna hävdar dock att Paulus visst argumenterar för människans lika värde, men att samhällets och den judiska traditionens sätt att se på kvinnan i bland blir tydligt också hos honom. Det finns med andra ord spänningar i hans förkunnelse, som beror på att han är fostrad i ett visst sätt att tänka. Paulus attityd till kvinnan följer dock oftast Jesu förkunnelse.

1Kor.12:13: Med en och samma ande har vi alla döpts att höra till en och samma kropp, vare sig vi är judar eller greker, slavar eller fria, och alla har vi fått en och samma Ande att dricka.“

Gal.3:26-29: “Alla är ni nämligen genom tron Guds söner, i Kristus Jesus. Är ni döpta in i Kristus, har ni  också iklätt er Kristus. Nu är ingen längre jude eller grek, slav eller fri, man och kvinna. Alla är ni ett i Kristus.“

1Kor.11: “Och ändå: i Herren kan inte kvinnan tänkas utan mannen och inte heller mannen utan kvinnan. Ty liksom kvinnan har kommit från mannen, så blir också mannen till genom kvinnan, och allt kommer från Gud.“ 

Vid 1958 års kyrkomöte fattades beslut om att kvinnor skulle tillåtas bli präster i Svenska kyrkan.

Fr o m 1 januari 1959 var så yrket öppet också för kvinnor. Ett år senare vigdes tre teologer - Elisabeth Djurle, Ingrid Persson och Margit Sahlin- till Sveriges första kvinnliga präster.

Flera dåvarande verk-samma präster, exempel-vis Göteborgs stifts  biskop Bo Giertz, reagerade mycket kraftigt mot detta och uppmanade bland annat präster och lekmän att “/.../undvika att deltaga i allt kyrkligt arbete, legalt eller frivilligt, där en kvinna medverkar såsom präst.“  För att visa sitt ställningstagande mot kvinnliga präster har vissa manliga kyrkoherdar vägrat upplåta kyrkan för t.ex. vigsel-dop eller begravnings-gudstjänst, där kvinnlig präst medverkat. Det har också hänt att kyrkomusiker vägrat spela i en kyrka där en kvinnlig präst tjänstgjort.

Frågan om kvinnliga präster började  diskuteras redan i början av 1900-talet. Under flera decennier diskuterades frågan mycket häftigt inom kyrkan och i riksdagen och i massmedia. Trots att det snart gått fyrtio år sedan den första prästvigningen, är kvinnliga prästers vara eller icke vara fortfarande en tvistefråga inom Svenska kyrkan. Antalet kvinnliga präster ökar dock stadigt, och kyrkan fick sin första kvinnliga biskop 1997 genom Christina Odenberg. Hon är nu biskop i Lunds stift. År 1998 vigdes Caroline Krook till biskop i Stockholms stift.

ARGUMENT FÖR OCH EMOT

Kvinnoprästmotståndarna menar att kvinnor inte kan vara präster eftersom detta strider mot Guds vilja. Man menar att det står i Bibeln att Gud inte vill att kvinnor skall vara präster.  Förespråkarna för kvinnliga präster hävdar dock att denna ståndpunkt är felaktig och att kvinnoprästmotståndarnas åsikter går emot kristendomens lära, i vilken alla människor är lika inför Gud och är kallade att vittna om Gud.

Det faktum att Jesus utvalde tolv män till sina första lärjungar , är enligt kvinnoprästmotståndarna, ett bevis för att han endast ville att män skulle föra ut evangeliet (kristendomens budskap). Kvinnoprästanhängarna avvisar detta argument och påpekar att Jesus inte hade möjlighet att välja en kvinna. En kvinna på den tiden var nämligen inte myndig; hon kunde inte vittna i något sammanhang och bli trodd. En kvinna var helt enkelt inte tillförlitlig. I dag däremot har kvinnan en annan status; hon kan t.ex. vittna i domstol eller själv vara domare. Det är inte längre ett hinder att hon är kvinna. Jesus hade själv en helt annan kvinnosyn än det judiska - och romerska samhället på den tiden. Hans nya syn på jämlikhet var dock svår att tillämpa i dåtidens samhälle.

 

KVINNAN I GAMLA TESTAMENTET

I Skapelseberättelsen (1 Mos.1:26) kan vi läsa: “Och Gud sade: “Låt oss göra människor till vår avbild, till att vara oss lika.......Och Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne, till  man och kvinna skapade han dem.“  Bibelcitatet visar att inte enbart mannen är Guds avbild, utan kvinnan och mannen tillsammans. Detta är enligt kvinnoprästanhängarna ett tungt vägande skäl för att det är Guds vilja att också kvinnor skall vara präster. Enbart män i predikostolen skulle inte vara förenligt med denna syn på Gud och människan, som en förening av manligt och kvinnligt. Mannen och kvinnan är oskiljaktigt förenade med varandra som ett kött, “ben av den andres ben, kött av den andres kött”.

I andra delar av Gamla Testamentet har kvinnan ofta en undanträngd position. Det judiska folket styrdes patriarkaliskt, vilket betydde att kvinnan stod under mannens dominans. Hon hade ett värde endast i egenskap av god hustru och moder till mannens söner. Några undantag att läsa i GT är t.ex. Rut, Ester och Höga visan.

KVINNOSYNEN I NYA TESTAMENTET

I Nya Testamentet finner vi en annan kvinnosyn, som Jesus ger uttryck för. Exempel på detta ger Jesu liknelser, i vilka han lika ofta använder kvinnliga gestalter som manliga.

Mark 12:41 f.f: “Han satte sig ner mitt för tempelkistan och såg hur folk lade ner pengar i den. Många rika gav mycket. Så kom där en fattig änka och lade ner två kopparslantar, alltså några ören. Då kallade han till sig sina lärjungar och sade: “Sannerligen, den där änkan har lagt mer i tempelkistan än alla de andra. De gav alla av sitt överflöd, men hon gav i sin fattigdom allt hon ägde, allt hon hade att leva på.“ 
(Se även Matt.26:6 f.f, Mark.14:3 f.f., Matt.15:22 f.f.)

Joh.4: “ Han måste ta vägen genom Samarien och kom där till en stad som hette Sykar....Där fanns Jakobs källa. Jesus, som var trött efter vandringen, satte sig ner vid källan. Det var mitt på dagen. En samarisk kvinna kom för att hämta vatten. Jesus sade till henne: “Ge mig något att dricka....Samariskan sade: “Hur kan du, som är jude, be mig om vatten! Jag är ju en samarisk kvinna.“ Jesus svarade henne: “Om du visste vad Gud har att ge och vem det är som säger till dig: Ge mig något att dricka, då skulle du ha bett honom, och han skulle gett dig levande vatten......I detsamma kom lärjungarna. De blev förvånade över att han talade med en kvinna...“

Jesus handlande var mycket kontroversiellt enligt den här tidens sätt att se på saken. För det första, så var samarierna judarnas fiender och därmed inga de normalt talade med. För det andra, samtalade han med en kvinna, och kvinnor skulle man tala så lite som möjligt med. Inte ens sin hustru skulle man prata speciellt mycket med.

Luk.10:38 f.f: “Medan de var på väg gick han in i en by, och en kvinna som hette Marta bjöd honom hem till sig. Hon hade en syster vid namn Maria, som satte sig vid Herrens fötter och lyssnade till hans ord.“

Vid den här tiden ansågs det olämpligt att undervisa kvinnan om Lagen (judarnas rättesnöre), därför är det anmärkningsvärt att Maria sitter vid Jesus fötter och tar del i undervisningen.

(Se även Luk.8:1-3, Mark.15:41)

Att två kvinnor är de första som får reda på att Jesus har uppstått är ett annat exempel på den betydelse som Jesus tillmäter kvinnan (se Matt.28).

PAULUS OCH KVINNAN

Exempel ur Paulus brev används ofta av kvinnoprästmotståndare för att ge stöd åt åsikten att kvinnor inte skall bli präster. Några kända Paulus ord är att kvinnan skall tiga i församlingen.

Det finns vissa passager i det han har skrivit, som stödjer tanken att kvinnan skulle vara underställd mannen (se 1Kor.11: 6-10). Kvinnoprästanhängarna hävdar dock att Paulus visst argumenterar för människans lika värde, men att samhällets och den judiska traditionens sätt att se på kvinnan i bland blir tydligt också hos honom. Det finns med andra ord spänningar i hans förkunnelse, som beror på att han är fostrad i ett visst sätt att tänka. Paulus attityd till kvinnan följer dock oftast Jesu förkunnelse.
1Kor.12:13: Med en och samma ande har vi alla döpts att höra till en och samma kropp, vare sig vi är judar eller greker, slavar eller fria, och alla har vi fått en och samma Ande att dricka.“

Gal.3:26-29: “Alla är ni nämligen genom tron Guds söner, i Kristus Jesus. Är ni döpta in i Kristus, har ni  också iklätt er Kristus. Nu är ingen längre jude eller grek, slav eller fri, man och kvinna. Alla är ni ett i Kristus.“

1Kor.11: “Och ändå: i Herren kan inte kvinnan tänkas utan mannen och inte heller mannen utan kvinnan. Ty liksom kvinnan har kommit från mannen, så blir också mannen till genom kvinnan, och allt kommer från Gud.“ 

FRÅGOR

1. När fick kvinnan rätt att bli präst i svenska kyrkan?

2.. Ge exempel på kvinnosynen i Gamla Testamentet.

3. Varför var Jesus samtal med den samariska kvinnan kontroversiellt?

4. Ge exempel på bibelberättelser där Jesus samtalar eller nämner kvinnor.

5. Vilka argument brukar anföras mot att kvinnor kan vara präster?

6. Vilka argument finns för att kvinnor kan vara präster?

7. Har Du själv några argument a) för, b) emot att kvinnor väljer prästyrket?

8. Kan man se det som en fråga om jämlikhet att kvinnor skall få välja prästyrket?