Marxismen

INTERNATIONALEN

Upp, trälar, uti alla stater,
som hungern bojor lagt uppå!
Det dånar uti rättens krater.
Snart skall utbrottets timma slå.
Störtas skall det gamla snart i gruset, slav, stig upp för att slå dig fri!
Från mörkret stiga vi mot ljuset,
från intet allt vi vilja bli.
Upp till kamp emot kvalen!
Sista striden det är, ty internationalen,
åt alla lycka bär.      
I höjden räddarn vi ej hälsa,
ej gudar, furstar stå oss bi. Nej, själva vilja vi oss frälsa, och samfälld skall vår räddning bli.
För att kräva ut det stulna, bröder,
och för att slita andens band, vi smida medan järnet glöder med senig arm och kraftig hand.
Upp till kamp…
Båd´stat och lagar oss förtrycka,
vi under skatter digna ner;
den rike inga plikter trycka,
den arme ingen rätt man ger.
Länge nog som myndlingar vi böjt oss,
nu taga vi vår rätt en dag.
Med plikterna vi hittills nöjt oss,
jämlikhet skall nu bli lag
Upp till kamp…

Det franska originalet (L'Internationale) skrevs av Eugène Pottier 1871.

KARL MARX

Karl Marx (1818-1883) var tysk nationalekonom, av judisk börd, och har givit namn åt marxismen.
Marx skrev tillsammans med Friedrich Engels Det kommunistiska manifestet, som inleds med de kända orden: “Arbetare i alla länder, förena er!" Marx skrev också Kapitalet (Das Kapital).

MATERIALISMEN - ALLT ÄR MATERIA

Marxismen erkänner inte existensen av övernaturliga krafter eller någon skapare.
Allting är materiellt. Universum, naturen, människan… Något annat finns inte. Det finns ingen andlig värld. Det finns ingen gud. Religionen är folkets opium.  Man menar då att religionen kan lova en bättre framtid i en annan värld, eller att folket vänder sig till religionen för att stå ut med denna tillvarons svårigheter. I Sovjetunionen försökte man avkristna folket och utrota religionen. Lenin ansåg att religionen var ett berusningsmedel, där kapitalets slavar dränkte sitt människovärde.

MOTSATSERNAS KONFLIKTER

Enligt marxismen befinner sig  materien i ständig utveckling. I den finns ett spel mellan motsatser. I allting finns motsatta egenskaper. Dessa råkar i konflikt. Resultatet blir nya egenskaper. Exempel på motsatser är:  organismers biologiska arv och anpassning till en miljö, ekonomiska, politiska och ideologiska motsatser mellan samhällsklasser.

PRODUKTION FÖR ATT ÖVERLEVA

För att människan skall överleva måste hon producera vad hon behöver. Detta måste ofta ske i samarbete med andra. Produktionen måste organiseras och produkterna fördelas. Detta, liksom alla slag av ekonomiska förbindelser mellan människor kallar marxismen produktions-förhållanden.
För att kunna producera något behövs naturtillgångar, jord, maskiner, fabriker, kommunikationsmedel m.m, så kallade pro-duktionsmedel.

MAKTEN HOS KAPITALET

De, som äger produktionsmedlen bestämmer över produktionen. Därmed har de den ekonomiska och sociala makten i samhället. De har följaktligen också makten över alla de människor, som ingenting äger utom sin arbetsförmåga. I stater, som har ett kapitalistiskt system, ligger den egentliga makten hos kapitalisterna. Kapitalisterna vill behålla och stärka sin egendom och sin maktställning mot den stora majoriteten i samhället.
De, som säljer sin arbetskraft är utsugna.  Arbetskraften säljs som en underbetald vara till den härskande kapitalistklassen.

KLASSKAMP

Motsättningarna mellan kapitalisterna och de utsugna övergår så småningom i klasskamp. Imperialismen  befinner sig i en hopplös situation: återkommande kriser och länder i tredje världen vägrar att finna sig i kapitalismens villkor. Klasskampen leder snart till politiska och ekonomiska revolutioner, som i sin tur  leder fram till kommunismen- det klasslösa samhället.  Arbetarklassen och det kommunistiska partiet övertar produktionsmedlen. Därmed övertar de också den politiska, ekonomiska och sociala makten.

 

PROLETARIATETS  DIKTATUR OCH DET KLASSLÖSA SAMHÄLLET

Efter en kort tid av proletariatets diktatur kommer klasskampen att upphöra. Det klasslösa kommunistiska samhället uppstår. Allt förtryck är borta. Alla bestämmer nu över  produktionen och alla får lika del av produkterna. Alla har blivit ekonomiskt och socialt lika.

MÄNNISKOSYN

Arbetet har gjort människan till vad hon är. Produktionsförhållandena är den materialistiska grun-den för allt som sker och de har gjort henne till en social varelse, som har medvetande och som kan tänka. Förtrycket och utsugningen och kampen för att överleva har gjort människan moraliskt ond. När kommunismen förverkligats kommer människan att förändras. Hon kan nu samarbeta med andra i stället för att konkurrera.

RELIGION OCH MORAL

Marx menar att moral och religion är överbyggnader på de ekonomiska förhållandena. När dessa ändras, ändras också idéerna om verkligheten. I det klasslösa samhället behövs alltså ingen religion.

FRÅGOR

1. Hur förhåller sig marxismen till moral och religion?
2. Vilken roll spelar materien i marxismens uppfattning om verkligheten?
3. Ge exempel på produktionsmedel.
4. Varför är det så viktigt att ha makten över produktionsmedlen?
5. Vilka är de “utsugna“?
6. Vad menas med klasskamp?
7. Vem tar makten i “proletariatets diktatur“?
8. Vad kommer att känneteckna det klasslösa kommunistiska samhället?
9. Varför är människan ond i det kapitalistiska samhället? b. Vem eller vad har gjort människan till vad hon är?
10. När kommunismen har förverkligats i ett land, på vad sätt kommer människan då att förändras?
11. Vad i Internationalen beskriver marxismens budskap?
12. Anser du att det finns några fördelar med det kommunistiska systemet? Finns det några nackdelar?
13. Anser du att vi skall eftersträva ett marxistiskt synsätt på tillvaron?
14. Vad vet du om a) Lenin b) Stalin? Använd lämplig litteratur och internet.