Fester och riter
INNEHÅLL
KALLE ANKA OCH HANS VÄNNER, VAD ÄR EN RIT?, VIKTEN AV TRADITIONER, VANLIGA OCH OVANLIGA RITER, VARDAGSRITER, RITUALER OCH HÖGTIDER, PÅSK, MIDSOMMAR, ALLA HELGONS DAG OCH HALLOWEEN, ADVENT, LUCIA, JUL, VISSTE DU..., UPPGIFTER
KALLE ANKA OCH HANS VÄNNER
Att titta på tjuren Ferdinand, Askungen och de andra disneyfigurerna kl.15 på julafton har en särskild betydelse för oss i Sverige. En stor del av den svenska befolkningen bänkar sig framför TV:n varje jul för att se ”Kalle Anka och hans vänner”. Att fira jul i Sverige betyder bland annat just det, att se på Disney. Det är en av våra julriter.
VAD ÄR EN RIT?
Riten följer ett speciellt mönster, som inte förändrar sig. De ger våra liv struktur och regelbundenhet; är ordningsskapande. Utan riter skulle våra liv antagligen vara kaotiska. Riterna fyller en viktig känslomässig funktion, inte minst i samband med begravningar, då så mycket annat i livet är ovisst och skrämmande. Förutom att vara ordningsskapande har riterna andra funktioner för oss, t.ex. att markera att vi har en viss grupptillhörighet. Omskärelsen inom judendomen är t.ex. en rit med en sådan funktion.
En rit är en sedvänja med religiös eller magisk innebörd som kan ingå i kulthandlingar som reningsriter, offerriter eller övergångsriter. Att utöva en rit kan också vara ett sätt att ge uttryck för sin livssyn, d.v.s. hur man ser på livet. Det kristna dopet ger uttryck för tanken att livet segrar över döden. Riten uttrycker en djupare mening. Man står t.ex. upp när nationalsången spelas. Riten förstärker också samhörigheten. Den kan också symbolisera maktskillnader. T.ex. att prästen knäböjer inför altaret.
Riten är också vanemässiga handlingar, d.v.s. att vanan styr våra handlingar. Vi ser på Kalle Anka & co för att vi är vana vid att göra det. Sådana handlingar kallas ofta för traditionella handlingar, eftersom vi handlar som vi gör på grund av traditionen. Vi är ofta omedvetna om varför vi utför riten.
Dock: riter förändras och nya skapas från tid till tid. Traditionen att se på ”Kalle Anka” på julafton är t.ex. c:a 40 år. Påskharen, en påsksymbol i USA och många länder i Europa, är nu på frammarsch i svenska hem. Att äta lamm på påsk, som judarna gör, blir också allt vanligare. Begravningssederna har successivt förändrats sedan andra världskriget. Tidigare var begravningsritualerna ganska opersonliga och utfördes på samma sätt oavsett person. Idag är det allt viktigare att ge begravningsriten en personlig prägel. Det gäller allt från färgen på kistan till val av musik.
VIKTEN AV TRADITIONER
Hur viktigt vi tycker att det är med riter varierar med ålder, personlighet, livssituation, religion, etc. Unga och gamla människor tenderar att vara mest beroende av riter. Unga människor verkar vara mest noga med att traditioner i samband med högtider upprätthålles.
VANLIGA OCH OVANLIGA RITER
Några riter genomgår vi endast en gång i livet eftersom de är förknippade med en viss period i våra liv, andra återkommer varje år eller omgärdar vårt vardagliga liv.
Konfirmationen är ett exempel på en engångsrit. Förr innebar konfirmationen slutet på tiden som barn och början på vuxenlivet. Konfirmationen är också ett exempel på en s.k. övergångsrit. I alla världens kulturer finns riter med denna funktion, d.v.s. att symboliskt leda individen från ett stadium till ett annat.
VARDAGSRITER
Vissa ritualer präglar vårt vardagliga liv. Måltidsritualen kan vara ett exempel på en vardagsrit. T.ex. kan frukostmåltiden ibland följa ett visst mönster. I många familjer är det vanligt att äta lite finare middagsmat under helgen. Förr i tiden åt man ofta söndagsstek. Det var en vanlig söndagsrit.
RITUALER OCH HÖGTIDER
Många riter är intimt förknippade med högtider. I Sverige är jul, påsk, midsommar och födelsedagar högtider som ofta följer samma mönster. ”The same procedure as last year”, som betjänten säger till grevinnan varje nyårsafton i TV.
På påsk äter vi t.ex. ägg och sill, och vi ger varandra godis ur färggranna påskägg. Det är brukligt att hämta in björkris, som pryds med fjädrar i allehanda färger, och på hyllor och bänkar placeras tuppar, hönor och kycklingar.
Födelsedagar firas ofta med tårta.
PÅSK
Påsken är kristendomens största högtid och firas till minne av Jesu död och uppståndelse. I judendomen firas påsk (pesach) till minne av uttåget ur Egypten.
Påskhelgen föregås av Stilla veckan, också kallad dymmelveckan. Under den här veckan var det förr i tiden vanligt att bära svarta kläder till minne av Jesu död på korset. Inte förrän 1973 blev det tillåtet för biografer och andra nöjesinrättningar att vara öppna på långfredagen.
På skärtorsdag eller påskafton är det vanligt bland barn att klä ut sig till påskkärringar med röda kinder, schalett och kvast för att tigga godis eller pengar. På påskafton är påskägg, och på vissa håll påskeldar (framför allt i Västsverige) en viktig ingrediens i firandet. Anledningen till det myckna ätandet av ägg under påsktiden var att hönsen började värpa bättre när födotillgången blivit bättre för dem efter vintern. Ägg var för övrigt förbjudet under fastan. Sedan sekelskiftet finns seden att skicka påskkort. Tre dagar i Stilla veckan har en särskilt betydelse inom kristendomen: skärtorsdagen, då Jesus förråddes av Judas Iskariot och fängslades i Getsemane, långfredagen, då Jesus spikades upp på korset och dog, samt påskdagen, då Jesus, enligt den kristna tron, uppstod från de döda.
MIDSOMMAR
Midsommarhelgen, som infaller första helgen efter sommarsolståndet, firas sedan 400-talet till minne av Johannes Döparens födelse. Midsommarfirandet har troligen också funnits i förkristen tid. Tidigt hade midsommareldar en stor betydelse, men dessa har ersatts av midsommarstänger, runt vilka vi numera dansar. En annan vanlig midsommartradition är plockandet av sju sorters blommor att lägga under huvudkudden i syfte att drömma om sin tillkommande.
ALLA HELGONS DAG OCH HALLOWEEN
Att fira Alla helgons dag har vi med vissa uppehåll gjort sedan medeltiden. Det är ett arv från den tid då Sverige var katolskt. Helgen, som infaller i månadsskiftet oktober/november skall ägnas åt att vårda de dödas minne, genom att smycka deras gravar på kyrkogården. Ofta genom att tända ljus och lyktor.
De senaste åren har allhelgonafirandet förändrats. Att fira Alla Helgons dag, som man gör i USA, med oranga pumpor och vitmålade,utspökade barn, blir allt vanligare i Sverige. Halloween har gjort sitt intåg. Ordet halloween härstammar från engelskans All Hallows Eve, som betyder Alla Helgons afton.
I USA är Halloween framför allt barnens högtid. Utklädda till spöken går de omkring i husen och säger: ”Trick or treat!”. Den som inte ger dem godis då kan räkna med att råka ut för någonting kusligt och skrämmande. Den skräckkaraktär, som Halloween har i Amerika, går enligt forskare, att spåra tillbaka till kelterna, som tände eldar för att bli fria från inflytandet av dödas andar. Halloween firas i de anglosaxiska länderna den 31 oktober, en tid som balanserar mellan ljus och mörker, och då de onda krafterna måste jagas bort.
ADVENT
Julen föregås av adventstiden. Advent, som betyder ankomst, inleder det nya kyrkoåret, och infaller månadsskiftet november/december.
Till svenska adventstraditioner hör främst adventsstjärnan, som kom från Tyskland till Sverige på 1930-talet, och adventsljusstaken, som också blev vanlig under 30-talet.
LUCIA
Mitt i december (13/12), elva dagar före jul, firas Lucia med luciatåg, pepparkakor och lussekatter. Ursprunget till denna sed är omtvistat. Det finns både hedniska och kristna förklaringar till traditionens uppkomst. I den romersk-katolska kyrkan firar man martyren Lucia från Syrakusa den 13 december. Enligt legenden blev hon dödad. Det svenska lussefirandet, som är omgärdat av en hel del vidskepelse. Till exempel förknippades lucianatten i gamla tider med Lucifer, djävulen.
JUL
Till det svenska julfirandet (24-26/12) hör förutom Kalle Anka ofta också julgran med glitter och kulor. Julgranen har sitt ursprung i hedniska riter. Också före Jesu födelse hade man i Europa en stor fest i december för att fira solens återkomst. I Rom t.ex. brukade man bära träd i procession till den Himmelska Jungfruns tempel, där man sedan smyckade träden till gudinnans ära, för att hon fött ett barn - solen. Sedvänjan, att bära in en gran i huset, har dock inte funnits längre än c:a 150 år, och importerades från Tyskland.
Att man skulle fira Jesu födelse vid samma tid på året som Solfesten, bestämdes på 300-400-talet e.Kr. av de kristna kyrkofäderna och började firas först i Rom. Tidigare hade man firat Jesu födelse i januari, på nuvarande Trettondagen. I Luk.2 i Bibeln kan man läsa hur det gick till när Jesus skulle födas och vad som hände efteråt: ”Det hände sig vid den tiden…”
Många förknippar jul med god mat, t.ex. skinka. Traditionen att äta svinkött under midvintern har sina rötter i vikingatiden. Öl, som vikingarna drack i stora mängder, var den självklara måltidsdrycken till skinkan.
Jultomten är en välbekant gäst på jul. I Sverige har tron på tomtar funnits länge, både i hednisk och kristen tid: Dock inte tron på rödklädda, storväxta män, utan på små, grå vättar, som man försökte hålla sig väl med för att gården inte skulle drabbas av olycka. Det är denna gårdstomte man vill blidka när man ställer ut gröt i juletid.
Vår traditionella jultomte är dels släkt med denna tomte, dels med biskop Nikolaus av Myra (S:t Nikolaus), som levde på 300-talet. I katolska länder är han barnens och skolornas skyddshelgon. Enligt sägnen gav han presenter åt barn. Därför ger vi varandra julklappar på jul.
Jenny Nyström, den berömda svenska målarinnan, och hennes julmotiv har tillsammans med diktaren Victor Rydbergs ”Tomten” varit med och format vår svenska tomteuppfattning.
VISSTE DU...
Att under DDR-tiden deltog sju miljoner östtyska medborgare i Jugendweihe (”ungdomsvigning”, ateistisk konfirmation). ”Jugendweihe” kan liknas vid svenska kyrkans konfirmation, men den socialistiska staten – inte kyrkan- ansvarade för innehållet i ”Jugendweihe”. På lektionerna förbereddes ungdomarna för ett liv som goda socialister genom att studera ämnen som t.ex. ”Sovjetmänniskan – världens erövrare”. Under Jugendweihe- cermonin förekom citat från Marx och Lenin och ungdomarna lovade att bli goda DDR-medborgare. Jugendweihe var inte obligatorisk men deltog man inte, var man i praktiken förhindrad att komma in vid universiteten.
Sedan 1989, efter Tysklands enande, innebär Jugendweihe något helt annat. Intresserade ungdomar blir under ett år medlemmar i Jugendweiheföreningen och får genomgå allehanda valfria kurser som t.ex. sminkkurser, jobbsökning etc, innan de tas upp i de vuxnas skara.
UPPGIFTER
1. Vilken betydelse har en rit? Ge exempel.
2. Ge exempel på ”nya” svenska riter.
3. Beskriv riter som är förknippade med våra vanligaste högtider. Är dessa viktiga för dig? Varför?/Varför inte?
4 a. Tag reda på och ge exempel på övergångsriter i olika religioner/kulturer. Beskriv dessa.
4 b. Vilken betydelse har övergångsriten?
5. Hur brukar du fira påsk, jul, födelsedag etc? Varför firar du just på detta sätt?
6. Fråga en äldre person hur man förr firade högtider av olika slag? T.ex. dop konfirmation, giftermål och begravning.