Judendomen

Judendomen är en monoteistisk religion. Med monoteism menas tron på en enda gud. Trosbekännelsen lyder: “Hör Israel! Herren, vår Gud, Herren är en!“
Gud är skaparen. Människan är skapad till Guds avbild. Världen är enligt gammal judisk tro skapad år 3761 f.Kr. Gud är historiens gud. Han ingriper i människors liv.
I Gamla testamentet berättas judarnas äldsta historia och om hur Gud har kontakt med människor. Han har Israels folk som sitt ”egendomsfolk”. Detta folk har han en speciell relation till och ur detta folk skall Messias komma.

DE JUDISKA SKRIFTERNA

Den hebreiska Bibeln är indelad i Lagen, Tora, som omfattar de fem Moseböckerna, Därefter följer Profeterna, som bl.a. omfattar två Samuelsböcker, två Kungaböcker, Jesaja, Jeremia och Amos. Den tredje delen är Skrifterna där t.ex. Job, Höga visan och Predikaren ingår. I Moseböckerna finns berättelserna om Skapelsen, Kain och Abel och Noaks ark. I Moseböckerna kan man också läsa om hurAbraham fick uppmaningen att omskära sitt folk som tecken på utkorelsen, de skulle vara hans egendomsfolk. Abraham hade lämnat Ur i Kaldéen(Irak) och bosatte sig i Kanaan(nuvarande Israel) ca 1800 f.Kr. Gud hade sagt att han skulle bli ett stort folk. Med tjänstekvinnan Hagar fick han sonen Ismael och med sin hustru Sara fick han sonen Isak. Muslimerna ser Abraham som sin stamfader genom Ismael och judarna härstammar från Isak. Isaks hustru Rebecka födde Esau och Jakob. Jakob, som kallades Israel, fick tolv söner. Detta blev Israels tolv stammar. En av sönerna hette Juda (judarna är ättlingar till Juda), en annan hette Josef. Josef kom till Egypten och hela Jakobs familj ,dvs Israels folk, kom senare till Egypten
Andra Moseboken berättar om israeliterna öden i Egypten och räddningen därifrån. Israels folk befriades och fördes tillbaka till Kanaans land under ledning av Mose. 
På 1000-talet f.Kr. är David kung över Israels folk. Han efterträddes av sonen Salomo.

Dessa berättelser, som även finns i de kristnas Bibel, har lästs över nästan hela världen genom århundradenas gång och har haft stor betydelse för den västerländska kulturen.

Mishna är detaljerade förklaringar och föreskrifter om hur lagens bud skall tillämpas i människors handlande. Gemara består av samtal och upplysningar som ett komplement till Mishna. Mishna och Gemara har sammanställts till Talmud, Lära.

OMSKÄRELSE OCH FÖRBUND

Omskärelsen sker fortfarande på den åttonde levnadsdagen som ett tecken på förbundet mellan Gud och Israels folk. Ceremonin kallas brit mila, omskärelsens förbund. Pojkarnas förhud avlägsnas.
Förbundet mellan Israels folk och Gud slöts under Moses ledning långt ute i öknen på Sinai berg. Där fick folket Lagen. Folket skulle hålla Lagen och Gud skulle aldrig överge sitt folk. “Du skall inga andra gudar hava jämte mig”, lyder det första budet i Lagen.
Bruket av omskärelse är starkt knutet till judisk identitet. Att även flickor är delaktiga i förbundet visas genom att flickorna istället för omskärelse har en namngivningsceremoni.

Moraliska värderingar ändras med tiden, därför kan inte bibliska bud eller förbud tillämpas utan vidare. Många ickeortodoxa judar anser idag t.ex. att homosexuella relationer går att förena med judisk lag eftersom homosexuella personer annars skulle utsättas för ett lidande då homosexualitet är en medfödd egenskap och inte något man bara väljer. Vedergällningsprincipen ”öga för öga, tand för tand” gäller sedan lång tid tillbaka endast ekonomisk kompensation, ej kroppslig vedergällning, dvs ej ”slå tillbaka”.

På samma sätt har man inom judendomen tolkat och omtolkat bud och förbud som står i strid med annat viktigt moraliskt bibliskt innehåll. Lagen får sin tolkning i mötet med människan. Därför tillåtes utveckling och förändring.

Bruket att omskära pojkar har diskuterats mycket i media men att avskaffa omskärelsen är inget som är aktuellt inom judendomen av idag. (Karin Hedner Zetterholm, SvD 2012 01 16)


JUDARNA OCH PALESTINA

Efter långa erövringskrig kom Israels folk att behärska Kanaans land. Landet delades efter Salomos död i två riken: Juda rike i söder och Israels rike i norr. Israels folk blev ofta offer för de omkringliggande stormakterna, Assyrien, Babylonien och Grekland. Under 500-talet fördes judarna i fångenskap till Babylonien varifrån de efter ca 50 år fick återvända. Nu hade man börjat bygga synagogor, byggnad ämnad för gudstjänst, där läsningen ur lagen var mycket viktigt. I dag är alla synagogor vända mot landet Israel.

Vid Jesu tid lydde landet under romarna. Vid ett uppror år 70 e.Kr. förstördes Jerusalem och templet brändes ner.

Många judar fördes i fångenskap och många lämnade landet och slog sig ner i andra länder. Sedan denna tid har judarna varit utspridda i världen, i diasporan, förskingringen.

I diasporan bodde judarna i ghetton, särskilda kvarter i städerna. Livet i det kristna Europa blev hårt på grund av antisemitism, judehat. De utsattes för många förföljelser genom århundradena. De anklagades för att ha förgiftat brunnar och för att ha orsakat pestepidemier. Många tvingades övergå till kristendomen. Judar fick inte äga mark och de fick inget riktigt medborgarskap i Europas länder. Man arbetade med hantverk och intellektuella yrken. Eftersom det var ett förbud att ta ränta för utlånade pengar fick judar syssla med denna form av penninghantering.
Under 1800-talet emigrerade många judar till Amerika. På 1800-talet fick judarna i de flesta av Europas länder “lika rättigheter“. Vid samma tid började en stark antisemitism dyka upp i Frankrike och Tyskland och under andra världskriget utrotades 6 miljoner judar.

En dröm för många judar har varit att få återvända till Palestina. Sionismen, en rörelse med mål att samla hela det judiska folket i Palestina, bildades i slutet av 1800-talet. Grupper av invandrare begav sig till landet. 1948 bildades staten Israel på FN:s initiativ efter den tyska judeutrotningen under andra världskriget.

Landet har sedan grundandet varit ett politiskt konfliktområde.

Hebreiska är modersmålet i Israel.

 

 

SABBATEN

Sabbaten är allmän vilodag.
Sabbaten börjar vid solens nedgång på fredagskvällen och slutar på lördagskvällen. “Tänk på vilodagen så att du helgar den“, lyder ett av de tio budorden.
Oftast besöker enbart männen synagogan på fredagskvällen för textläsning och bön. Modern i familjen tänder i hemmet de två sabbatsljusen och säger: “Prisad vare Du Evige, vår Gud, Världens Konung, som har helgat oss med Dina bud och befallt oss att tända sabbatsljusen.“

I synagogan läser man regelbundet ur Moseböckerna. Det heligaste man har i synagogan är Torarullarna, som innehåller de fem Moseböckerna. Dessa förvaras i Arken (skåp). Davidsstjärnan är numera judendomens symbol. Den äldsta symbolen är den sjuarmade ljusstaken, som förr fanns i templet i Jerusalem.

KOSHER

Kosher kallas den rituellt rena födan. Bl.a. får inte svinkött och skaldjur ätas. Kött och mjölkprodukter får inte blandas. Slakt sker genom skäktning.

MESSIASTANKEN

Messiastanken rymmer föreställningen om att Messias skall komma en dag och upprätta ett rike av rätt och rättfärdighet. Messias är av kung Davids släkt (omkr 1000 f.Kr.) Hes. 34: 11-16,23

Messias betyder “den smorde“. Konungen i det gamla Palestina smordes med olja, som invigning till ämbetet.

Förutsägelserna om en kommande Messias finns bl.a. hos profeten Jesaja (700-talet f. Kr.) Jesaja 9:6-7

Messias är en människa som med Guds hjälp skall skapa ett fridsrike på jorden och återupprätta Israels storhet. Daniel 7:13-14

JUDISKA HÖGTIDER

Påsk firas till minne av uttåget ur Egypten. Man äter bl.a. osyrat bröd.

Lövhyddohögtiden firas till minne av tiden i öknen på väg från Egypten till Kanaans land då man bodde i hyddor.

Chanúkkah firas till minne av templets återinvigning efter mackbéerupproret år 164 f.Kr. då folket befriades från den grekiska ockupationen. Man tänder ett ljus varje kväll i åtta dagar i den åttaarmade ljusstaken.

Försoningsdagen, Jom kippur, är en allvarlig bön- och botdag. Människan står inför Gud för att bli befriad från synd och Gud ger sin förlåtande kärlek. Försoningsdagen är en sabbat dvs. allt arbete är förbjudet.

Bar mitzvah för pojkar och bat mitzva för flickor firas för att bekräfta den religiösa myndighetsdagen. De judiska pojkarna har fått undervisning i Lagen, och undervisningen avslutas med en ceremoni i synagogan då de får läsa välsignelsen. Flickorna får läsa ur profeterna. Välsignelsen läses av en manlig släkting i flickornas ställe. Bar och bat mitzva firas med fest och presenter.

RABBINEN

Rabbinen predikar och leder gudstjänsterna i synagogan. Han tillträder tjänsten efter att ha avlagt examen inför skriftlärda rabbiner.

GOTT OCH ONT - LIVET ÄR HELIGT

Judendomen lär att människan själv kan välja det goda eller det onda. Rätt och rättfärdighet är viktiga begrepp. Livet är heligt eftersom människan är skapad till Guds avbild. Det är människans uppgift att helga livet. “Älska din nästa så som dig själv.“ Alla människor är bröder och i en framtid skall hela mänskligheten hylla Israels Gud som hela världens Gud. Judendomen filosoferar inte om en annan“ högre verklighet“ utan man är koncentrerad till denna världens invånare av kött och blod. Det är den materiella världen, som är Guds skapelse och den är god. Handens arbete är lika viktigt som intellektets. Det är denna värld man skall arbeta i och försöka förbättra och det är här den profetiska drömmen om fred och rättfärdighet skall förverkligas.

VIKTIGA BIBELSTÄLLEN I ”JUDARNAS ÄLDSTA HISTORIA”

1 Mos. 12: 1 - 6, 1 Mos. 17: 1 - 20, 1 Mos 27, 2 Mos 1: 9 - 12, 22, 2 Mos 2: 1 - 12, 2 Mos 3: 1 - 14   
2 Mos 12: 5 - 6, 11, 14, 2 Mos 19: 4 - 5, 2 Mos 24:12, 16, 1 Sam 17: 3 - 12, 40 - 50, 2, Sam 11: 2 - 17, 27, 1 Kon 10: 23, 1 Kon 3: 16 - 28, 3 Mos 11.

LÄNKAR TILL LÄSNING MED ANKNYTNING TILL JUDENDOMEN

Förintelsen

 


FRÅGOR TILL TEXTEN

1. Beskriv den judiska gudsbilden.

2. Hur och varför sker omskärelsen?

3 . Hur är den hebreiska bibeln indelad?

4 . Vad är Toran?

5 . Vad är Talmud?

6 . Ge exempel på vad Moseböckerna handlar om.

7 . Vad hände år 70 e.Kr?

8 . Vad menas med diasporan?

9 . När bildades staten Israel?

10. Vilket språk är modersmål i staten Israel?

11. När firas sabbaten?

12. Nämn något som händer under sabbaten.

13. Ge exempel på svårigheter som det judiska folket drabbats av under århundradena.

14. Vad menas med Messias?

15. Varför firas påsk och försoningsdagen?

16. Vem predikar i synagogan?

17. Vad kännetecknar en judes syn på livet?

18. Vad är kosher?

UPPGIFTER

19a. Vad innebär skäktning? b. Hur ser du på denna typ av slakt?

20. Tag reda på fakta om den babyloniska fångenskapen och vad den kom att betyda för judendomen.

21. Vem var Judas Mackabeus?

22. Tag reda på fakta om chassidismen och filosofen Buber.

23. Läs några ordspråk i Ordspråksboken och försök tolka dem.

24. Läs Predikaren i Bibeln och fundera på vad hans budskap är. Vilka åsikter har du om texten? Är Predikaren aktuell i dag?

Hes. 34: 11-16,23

11Ty så säger Herren, HERREN: Se, jag skall själv taga mig an mina får och leta dem tillsammans. 12Likasom en herde letar tillsammans sin hjord, när hans får äro förströdda omkring honom, så skall ock jag leta tillsammans mina får och rädda dem från alla de orter till vilka de förskingrades på en dag av moln och töcken. 13Och jag skall föra dem ut ifrån folken och församla dem ur länderna, och skall låta dem komma till sitt eget land och föra dem i bet på Israels berg, vid bäckarna och var man eljest kan bo i landet. 14På goda betesplatser skall jag föra dem i bet, på Israels höga berg skola de få sina betesmarker; där skola de lägra sig på goda betesmarker, och fett bete skola de hava på Israels berg. 15Jag skall själv föra mina får i bet och själv utse lägerplatser åt dem, säger Herren, HERREN. 16Det förlorade skall jag uppsöka, det fördrivna skall jag föra tillbaka, det sargade skall jag förbinda, och det svaga skall jag stärka. Men det feta och det starka skall jag förgöra; ja, jag skall sköta det såsom rätt är.

23Och jag skall låta en herde uppstå, gemensam för dem alla, och han skall föra dem i bet, nämligen min tjänare David; ja, han skall föra dem i bet, han skall vara deras herde.

Jesaja 9:6 - 7

6Ty ett barn varder oss fött,

en son bliver oss given,

och på hans skuldror

skall herradömet vila;

och hans namn skall vara:

Underbar i råd,

Väldig Gud,

Evig fader,

Fridsfurste.

7Så skall herradömet varda stort

och friden utan ände

över Davids tron

och över hans rike;

så skall det befästas och stödjas

med rätt och rättfärdighet,

från nu och till evig tid.

HERREN Sebaots nitälskan

skall göra detta.

Daniel 7:13-14

13Sedan fick jag, i min syn om natten, se huru en som liknade en människoson kom med himmelens skyar; och han nalkades den gamle och fördes fram inför honom. 14Åt denne gavs välde och ära och rike, och alla folk och stammar och tungomål måste tjäna honom. Hans välde är ett evigt välde, som icke skall tagas ifrån honom, och hans rike skall icke förstöras.