Huvudinnehåll
Kärlek
Hur kommer det sig att vi blir förälskade i vissa personer och inte i andra? Finns det kärleksgener, som talar om för oss vilken typ av partner vi skall leta efter? Eller ger vår omgivning en anvisning om hur vår älskade skall se ut och vara. Leker lika barn bäst, eller söker vi vår motsats?
Kärleken kommer och kärleken går, ingen kan tyda dessa lagar. Men dej vill jag följa i vinter och vår och alla mina levnadsdagar. Mitt hjärta är ditt, ditt hjärta är mitt och aldrig jag lämnar det åter. Min lycka är din, din lycka är min och gråten är minnärdu gråter. Nils Ferlin
KÄRLEKSGENER
Bland biologer förklarar man ofta känslan att älska någon med genetik. Ofta studerar man djurs beteende, till exempel möss, och försöker sedan dra paralleller till människan, där detta är möjligt. Kanske söker vi vår kärlekspartner på samma sätt som möss. De luktar sig till sin blivande partner och söker maka/make som har sådana arvsanlag, som de själva inte har. Fler varianter av arvsanlag ger nämligen bättre förmåga att stå emot och bekämpa sjukdomar. Vissa forskare menar att människan fungerar på liknande sätt. Vi har så kallade HLA-gener, som kopplar samman lukt och känslan av att vara attraherad av någon. Vissa lukter attraherar oss mer än andra, och då gäller det inte bara parfym. Försök har visat att också en svettig tröja kan lukta gott, om bara rätt person luktar på den. Unga män fick i ett försök ha samma tröja på sig i flera dagar utan deodorant, vilket gav en svettig lukt. Sedan fick unga kvinnor lukta på dessa och säga vad de tyckte. Omdömena varierade, vilket visade att attraktionskraft också verkar ha med lukt att göra.
TVÅ ÄKTENSKAPSSYNER
Äktenskapet ses av många som en kyrklig institution, men kyrkan har inte alltid haft med ingåendet av ett äktenskap att göra. Under medeltiden, då kampen mellan kyrkan och den världsliga makten var som allra starkast, fanns minst två äktenskapssyner. Av den världsliga makten, det vill säga av medeltidens furstar, användes äktenskapet som ett maktmedel, för att trygga arv och egendom. Till exempel kunde fursten se till att endast en av sönerna gifte sig för att slippa problemet med många arvingar. Det var också tillåtet att skilja sig från sin hustru om denna inte fick några söner. Kyrkans syn på äktenskapet var helt annorlunda: man krävde att makarna skulle vara varandra trogna livet ut. Kyskhet före äktenskapet, det vill säga inga sexuella förbindelser före giftermålet, hävdades också. Dessutom skulle det sexuella samlivet upphöra efter det att barnen var avlade.
I bondesamhället arbetade hela familjen, inklusive den äldre generationen, tillsammans. Man arbetade på åkern, i ladugården eller inomhus. Äktenskapet var i detta samhälle också en arbetsgemenskap. Att skiljas skulle innebära att de olika familjemedlemmarna skulle få svårt att klara sig. I dagens samhälle är skilsmässor mycket vanligt. Antalet samkönade äktenskap ökar. I dag flyttar allt fler i hop utan att gifta sig. Många barn, som föds i dag har ogifta föräldrar. (Tidningen Socialpolitik) Antalet särbopar ökar också. 4% i åldrarna 18-74 år lever i särborelationer.(RFSU-bulletinen)
I dag behöver vi inte vara beroende av någon annan människa ekonomiskt. Detta möjliggör skilsmässor i högre utsträckning än tidigare i historien. Och på grund av att kyrkan inte längre bestämmer över människors privatliv har det nu blivit upp till den enskilda individen att välja det samlevnadssätt som passar bäst.
Giftermål och skilsmässor
"Under 2010 ökade både giftermålen och skilsmässorna med cirka sex
procent jämfört med 2009. 50 730 par lovade varandra evig kärlek
samtidigt som 23 593 äktenskap upplöstes. De flesta giftermålen sker
under sommaren. När Sverige fortfarande var ett bondesamhälle bildades
däremot familjerna främst under hösten. I Stockholms län både
gifter och skiljer man sig i högre utsträckning än i resten av landet. I
Jönköpings län gifter man sig också i högre utsträckning än i genomsnitt
men skilsmässor är minst förekommande i landet."
Stastistiska centralbyrån. Läs mer i SCB:s rapport.
ARRANGERADE ÄKTENSKAP
I andra kulturer än vår västerländska, t.ex. i Indien och bland vissa muslimer gifter man sig av andra skäl än kärlek. Föräldrarna väljer partnern. Först efter vigseln börjar man att älska sin man, inte före.
I indiska tidningar finns särskilda bröllopsspalter för att föräldrarna skall kunna annonsera efter lämpliga kandidater. Till exempel kan det stå att läsa: “Beautiful Teingu Vysya vegetarian Bride, required for Moudgalyasasa Boy, 27, Class 1 Officer. Correspond with Horoscope Exchange...”
VISSTE DU...
att i Egypten har man med lagligt stöd infört en äktenskapsform, som innebär att man kan vara hustru på deltid. Som deltidsfru får man besök av sin man, som redan är gift med en annan kvinna, några gånger i veckan. Det muslimska prästerskapet tar avstånd från denna äktenskapsform.
KÄRLEK I LITTERATUR OCH FILM
Om kärleken finns säkert lika många och skiftande uppfattningar som det finns människor på jorden, och den är ett vanligt tema i bokens och filmens värld. Aposteln Paulus, den förste teologen, är en av dem som har funderat över kärlekens väsen.
Paulus hade till en början förföljt de första kristna. På väg till ett sådant uppdrag hade han en vision, han såg Jesus. Därefter blev han en apostel (en lärjunge.)
I 1Kor 13 skriver han om sin syn på kärleken:
Om jag talar både människors och änglars språk men saknar kärlek, är jag bara ekande brons, en skrällande cymbal /.../ och om jag har all tro så att jag kan flytta berg, men saknar kärlek, är jag ingenting./.../ Kärleken är tålmodig och god. Kärleken är inte stridslysten, inte skrytsam, inte uppblåst. Den är inte utmanande, inte självisk, den brusar inte upp, den vill ingen något ont. Den finner ingen glädje i oförrätten, men gläds med sanningen. Allt bär den, allt tror den, allt uthärdar den.
Det finns flera berömda kärlekspar i litteraturen. Ett av de mest kända i den västerländska litteraturhistorien är Romeo och Julia. Romeo och Julia är huvudpersoner i Shakespeares drama “Romeo och Julia”, som handlar om förbjuden kärlek. De båda älskande bor i samma stad i Italien, Verona, men råkar tillhöra släkter som hatar varandra. Historien slutar med bådas död. Ett annat berömt kärlekspar i litteraturens värld är Tristan och Isolde. De börjar älska varandra efter att ha druckit av en kärleksbrygd, som egentligen var avsedd för kung Marc, Isoldes blivande man. Hur som helst, passionerad kärlek uppstår. Också deras kärlekshistoria slutar tragiskt. Ronja och Birki Astrid Lindgrens bok Ronja Rövardotter tillhör två rövargäng som hatar varandra. Deras kärlek till varandra tvingar dock rövarna att försonas och slutet blir lyckligt.
I filmens rike är kärleken också ett vanligt tema, t.ex. Richard Gere och Julia Roberts i Pretty Woman och Kate Winslet och Leonardo Di Caprio i Titanic.
UPPGIFTER-Samtal
1. Kan det finnas någon fördel med arrangerade äktenskap?
2. Besvara frågorna i inledningen. Se sida 1.
3. Ge exempel på kärlekspar i film och litteratur.
4a. Vad attraheras Du av hos en eventuell partner?
b. Vilka egenskaper skall den ha, som du blir förälskad i?
c. Är förälskelse och kärlek samma sak?
5. Finns det olika sorters kärlek? Vad innebär det att älska någon? Kan Du beskriva kärleken till a) en partner, b) en vän, c) ett djur?
6. Vad anser Du om Paulus beskrivning av kärleken? Finns den?
7. Läs Höga Visan i Gamla Testamentet. Ta reda på hur den kan tolkas.
8a. Vad anser du om den medeltida kyrkans och den världsliga maktens syn på äktenskapet?
b. Vilken syn på äktenskapet hade man i bondesamhället?
9a. Varför gifter vi oss? b. Om du gifter dig, vill du då ha en borgerlig eller kyrklig vigsel?
10. Fundera över varför så många par separerar?
11. Tänker du själv välja ett samboförhållande eller tror du att du kommer att gifta dig?
12. Vilka samlevnadsproblem är vanligast, tror du?
13. Finns det gener, som styr valet av kärlekspartner eller vad beror det på att vi förälskar oss i en viss person?
14. Gör det någon skillnad vid sexuell otrohet om man är gift eller inte?
15. Vad för slags kärlek beskrivs i nedanstående dikter?
Nu vänder mor sitt bibelblad
Och följer skriften rad för rad,
där Herrens gärning träder fram
så dunkel, allvarsam.
…
Då sitter hon med handen kvar
på dunkla ord, men uppenbar
syns henne världen runt omkring,
dess alla ting.
På sina barn där uti den
hon tänker milt i skymningen,
och deras vägar där de går
hon blid förstår.
Verner von Heidenstam
Jag längtar hem sen åtta långa år.
I själva sömnen har jag längtan känt.
Jag längtar hem. Jag längtar, var jag går
- men ej till människor! Jag längtar marken, jag längtar stenarna, där barn jag lekt.
Pär Lagerkvist
Jag drömde mig sen i den bästa hamn:
jag var ett barn i min moders famn.
På frågan jag hört från stjärnorna nyss
gav hon mig svar med en ljuvlig kyss.
Vi sågo och sågo på varann,
allt annat i världen än hon försvann,
och rummets oändlighet slöt sig då
tillsammans i hennes öga blå,
och tiden stod: i min moders blick
jag in i det eviga skåda fick.
Viktor Rydberg