HUR SKALL MAN GÖRA?
Vilket är värst? Att döda någon eller att strunta i att rädda någons liv?
Det frågar sig den engelske filosofen Jonathan Glover i boken Causing Death and Saving Lives.
Vad tycker Du?
DEN OSJÄLVISKE KAPITALISTEN
Oscar Schindler i filmen Schindlers List ( regi: Steven Spielberg) var en spelare, äventyrare och kapitalist, som levde under andra världskriget. Ingenting tydde egentligen på att han var speciellt änglalik eller osjälvisk. Schindler hade flera fel och brister, som alla andra människor. Trots det handlade han riktigt och räddade livet på tusentals judar.
Man kan fråga sig vad det var som fick Schindler att utsätta sig för livsfara. Han riskerade sitt eget liv i kampen att rädda så många människor som möjligt undan nazisternas dödskamrar. Varför var han inte rädd om sitt eget skinn, som så många andra i dåtidens Tyskland? Ett svar är medlidande. Han kände med dessa människor; det drev honom att göra gott.
På liknande sätt kan man fråga sig vad det var som fick tyskar att på order mörda judar? Endast ett fåtal män avstod ifrån att lyda. Gemensamt för många av de män och kvinnor, som deltog i avrättningarna av judarna, är att de vande sig vid att ta livet av människor. Vissa blev bödlar, som njöt av sina sadistiska handlingar. Troligtvis förändrade dödandet många av dessa människor. De lyckades rättfärdiga sina handlingar inför sig själva och stod därför ut med sitt handlande. Några tog dock livet av sig efter kriget, då de insåg vad de hade gjort.
Hade dessa män vissa speciella egenskaper, som gjorde dem till bödlar? Fanns det i den tyska kulturen en tradition av militarism och brutalitet? Eller var de faktiskt vanliga människor, som brutaliserades av kriget, som föll för grupptryck, som hade respekt för auktoriteter? Forskningen är inte enig på den punkten.
HUR SKALL DET GODA FÖRDELAS?
Antag att två patienter, A och B, har samma behov av sjukvård. Den enda skillnaden mellan deras respektive situationer är att behandlingen gör mer nytta för A. Åt vem skall behandlingen ges, A eller B? Hur skall man göra?
Ett vanligt etiskt problem handlar om hur man skall fördela det goda, t.ex. vård, om inte resurserna räcker åt alla. Vem skall prioriteras? Den rike, den unga, den produktiva, den sjukaste, den vackraste, den mäktigaste? Listan kunde göras mycket längre. FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna säger ju att alla människor är lika mycket värda.
Många anser att vi skall sträva efter att vara rättvisa när vi fördelar det goda. Enligt detta synsätt bör därför de fattigaste och svagaste få hjälp först.
VEM HAR STÖRST SKULD?
NATO bombade våren 1999 Jugoslavien. Tanken bakom angreppet var att tvinga Milosevic, Serbiens president, att ge upp Kosovo.
Milosevic´s politik i Kosovo innebar dödande och fördrivning av kosovoalbaner. Det motiverade ett anfall, menade man från NATO:s håll. Målet med angreppen uppnåddes, men anfallet ledde också till att människor drevs på flykt och att människor dödades. Konsekvensen av amerikanernas handlingar blev således både god och ond, beroende på vems perspektiv man utgår ifrån. Spelar det någon roll ur moralisk synvinkel om man har goda eller onda avsikter med sina handlingar?
VAD ÄR ETIK OCH MORAL?
Med moral menas värderingar, som har med rätt och fel, ont och gott att göra. Moral handlar ofta om vad man bör eller inte bör göra. Exempel på moralregler är förbudet att ljuga och döda.
Ordet etik kommer från grekiskans ethos, som betyder seder. Ett annat ord för etik är sedelära. Etiken har ofta fungerat som ett stöd åt moralreglerna och kan betraktas som teorin bakom moralen. Etiken talar om vilka moralregler som är de rätta.
FYRA ETISKA TEORIER
Man talar lite förenklat om tre sorters etik: regel- konsekvens - och sinnelagsetik. I bland tillkommer även en fjärde typ av etik: situationsetiken.
Regeletikern hävdar att en handling är god om den följer, och inte bryter mot, vissa grundläggande moralregler, som t.ex. att det är fel att döda. Oavsett omständigheterna är det aldrig tillåtet att döda enligt detta synsätt, eftersom det skulle innebära att bryta mot moralregeln.
Konsekvensetikern anser i stället att de konsekvenser en handling får bestämmer om den är god. Därför kan det vara nödvändigt att t.ex. ljuga ibland.
Sinnelagsetikern påstår att avsikten med handlingen avgör om den är god. Var avsikten med handlingen god, är också handlingen det.
Situationsetikern hävdar att situationen får avgöra vilket synsätt som skall användas; det går inte att bestämma från början.
ÄR MORALEN RELATIV?
Under medeltiden ansåg kyrkan att det var ett brott att låna ut pengar mot ränta. I dag är detta en helt korrekt handling. I vissa länder är abort en brottslig handling, i andra är det inte så. Moralregler växlar från tid till tid och mellan olika kulturer. Det går inte att vetenskapligt bevisa varför ett visst levnads- eller handlingssätt är värdefullare eller bättre än ett annat. Det är inte heller möjligt att avgöra vilken etisk teori, som är mest sann. Betyder det att det inte finns något absolut gott, som gäller alla människor i alla kulturer oavsett historisk epok? Har vi rätt att kritisera människor med en annan moral? På vilka grunder?
ATT SAMTALA OM
Motivera dina svar. Fundera över hur regel-, konsekvens-, sinnelags- och situationsetiker skulle kunna ställa sig till de moralproblem som beskrivs nedan.
1. “Vad som är rätt för mig kan vara fel för dig. Vad som är gott för mig kan vara ont för dig.” Eller, finns det något som alltid är rätt eller alltid fel, alltid gott eller alltid ont?
2a. Om majoriteten i ett samhälle anser att något är rätt, är det då säkert att det är det?
b. Kan vi stifta våra lagar efter majoritetsbeslut?
3. Vilket av nedanstående ställningstagande är värst, a eller b?
a. Du ser en människa, som håller på att drunkna. Du gör inget för att rädda henne.
b. Du dödar medvetet en människa.
4.a. Se texten om sjukvård (s.1): Hur skall prioritering ske? Vem skall exempelvis prioriteras när sjukvården saknar pengar: trebarnsmamman, storföretagaren eller det lilla barnet?
5. a. Har du ställt upp för en människa i nöd någon gång?
b. Brukar människor hjälpa varandra? I vilka situationer?
6. Är det rätt att göra abort?
7.a. Anser du att det kan det finnas moraliska skäl till att vägra göra värnplikt? b. Anser du att kvinnor bör göra värnplikt? c. Finns det rättfärdiga krig?
8. Kan dödshjälp försvaras?
9. Diskutera otrohet ur etisk synvinkel.
10. Diskutera skattefusk ur etisk synvinkel.
TILLBAKA TILL NATUREN
“Så härligt naturen lyser mot mig! Så solen glänser, så nejden skrattar! Det tränger blommor ur varje kvist, och tusen stämmor ur snåret, och fröjd och sällhet ur varje bröst. O jord, o sol, o lycka, o vällust! “ Utdrag ur “Mailied” av J.W. Goethe (1749-1832)
Den historiska epok, som mest förknippas med naturdyrkan, är romantiken. Naturen är här en symbol för det oförstörda livet. Det kan vi se t.ex. i Goethes och Rousseaus skrifter.
Undersökningar om moderna svenskars syn på naturen visar att över 70% menar att de i naturen, upplever någonting som är större än de själva. Inför naturen upplever människor en känsla av ödmjukhet och vördnad. Vissa “känner sig nära Gud”.
EKOSOFI - TILL FÖRSVAR FÖR NATUREN
Ödmjukhet inför naturen är en central tanken i ekosofin, en filosofisk skola, som bl. a. engagerar sig i kampen mot miljöförstöring. Arne Naess tillhör ett av ekosofins mest kända ansikten. Grundläggande för ekosofins natursyn är tanken att allt levande hör samman och har ett värde i sig självt. Man tänker sig också att människan hotar den naturliga balans, som kännetecknar den opåverkade naturen. Ett problem, som måste lösas genom bättre hushållning med naturen.
ATT BLI MILJÖVÄN
Henryk Skolomowski (1930), polsk eko-filosof, har utvecklat en övning som han menar kan göra människor mer hänsynsfulla gentemot naturen. Han kallar övningen eko-yoga.
EKO-YOGA
a) Tänk dig in i hur det är att vara ett djur, ett berg eller en blomma.
b) Öva dig på att tänka på hur vacker naturen är.
c) Öva att tänka på sådant som medkänsla, då blir du bättre på att visa hänsyn.
LOST WORLD OCH NATURSYNER
I filmen Lost world (regi: Steven Spielberg) beskrivs två natursyner (förhållningssätt). Vi får dels träffa en grupp av människor, som kommit till Jurassic Parc-ön för att fotografera och observera djurlivet på ön. De är mycket försiktiga och talar om att människan kanske inte ens kan studera naturen utan att påverka den. Naturen ses som en levande organism, som människan är en del av. Människan har för dem ingen särställning i naturen.
Den andra gruppen, som vi får möta, har kommit till ön för att ta vad den har att erbjuda. Gruppens deltagare ger sig genast i kast med dinosauriejakt, skövlar och förstör. Jaktgruppen företräder en natursyn, där verkligheten delas in i det som är värdefullt och mindre värdefullt genom gradering. Människan ses som naturens herre; skapelsens krona, och hon kan kuva naturen med sitt förnuft. När naturen, i form av dinosauriernas ilska, sedan slår tillbaka mot människorna drabbar detta båda grupperna.
JAINISMEN (jinismen)
Ett av Jainas ideal är att inte döda något levande. Därför bär en del anhängare munskydd eller sopar marken framför sig. De vill inte heller ägna sig åt jordbruk eftersom man då kan döda levande varelser i jorden.
FRÅGOR
1a. Hur förhåller sig bibeltexterna till miljöförstörelse enligt Wingren?
b. Ge exempel på vad som händer när människan missbrukar natur och djur.
c. Läs Skapelseberättelsen (1 Mos.1-2:1-3) och berättelsen om Noaks ark. Hur tycker Du att man kan tolka dessa texter?
2. Har Du sett filmen Lost world? Hur förhåller sig människorna till djur och natur i filmen? Hur tar Du själv ställning till vad som händer med naturen på ön i filmen?
3a. Vilka miljöproblem har vi i dag?
b. Vad tror Du är den grundläggande orsaken till miljöproblemen?
c. Vad kan vi göra för att leva på ett icke-miljöförstörande sätt?
d. Vad gör Du själv för att skydda miljön?
4. Vad är ekosofi?
5. Att äta kött innebär att äta dödade djur. Kan du tänka dig att bli vegetarian?
Uppdaterad 2010-08-12