Thomas ab Aquino, d. 1274 Text 18
Jag talar om en dubbel sanning om de gudomliga tingen inte vad angår saken själv, ty det finns bara en enda sanning, utan vad angår vår kunskap. Till den ena kan det mänskliga förnuftet nå, den andra överstiger all mänsklig fattningsförmåga. Att det finns en Gud och andra liknande kunskaper, som genom det naturliga förnuftet kan vinnas om Gud, är icke åsikter, tillhöriga tron, utan förberedelser för denna. Ty tron förutsätter den naturliga kunskapen på samma sätt, som nåden (förutsätter) naturen och fullkomligheten det som kan fullkomnas.
Ty det har ovan visats, att en människa genom det naturliga förnuftet blott kan nå till kunskap om Gud utifrån skapelsen. Skapelserna åter för till kunskap om Gud som följden (för) till grunden. Genom det naturliga förnuftet kan alltså om Gud bli känt allenast, att han är alla tings urgrund.
Till människans frälsning måste det utom de filosofiska vetenskaperna, som utforskas av det mänsklìga förnuftet, finnas en vetenskap, som ansluter sig
till gudomlig uppenbarelse. - - - Därför måste genom gudomlig uppenbarelse bekantgöras för människan för hennes frälsning mycket som går utöver det mänskliga förnuftet. (Ur Thomas skrifter)